Tiden har verkligen gått fort denna gång, det känns som vi var i Polen och parade härom veckan…Så jag kan inte säga att en lång väntan är över, men ack så spännande.

Ciara har varit så duktig, både under valpningen och efter. Hon tar hand om valparna, ja hon vägrar nästan gå ifrån dem;-) Inte lätt att få ut henne för lite rastning…

Valparna hade bra vikter då de föddes och har redan gått upp i vikt. De verkar starka och kravlar alldeles själva fram till matbaren. Ja de gör ju valpar, men trots det blir jag lika förundrad varje gång. Naturen är fantastisk och jag kan titta på Ciara och valparna hur länge som helst, hur allt bara fungerar instinktivt.

Nu håller vi tummarna för att allt ska gå bra med de små, att de fortsätter växa fint och att Ciara fortsätter må bra. Det är verkligen en gåva!

Här kommer lite bilder från de första dagarna: